Saknar sommaren mer än någonsin. Huvudvärken, mörkret, snön, halkan, äckligheten. Jag börjar tröttna på allvar. Taggar en kväll av pluggande och alvedon. Datorerna laggar sönder i skolan, även om jag orkade skulle jag inte få något gjort. Känns så galet ovärt allting, håller ut till fredag sen ska jag ha så jävla mycket lov.

För att inte deppa ihop totalt kan man ju alltid tänka att det är 4 månader på dagen tills planet lyfter mot New York State of Mind. Tiden kommer gå på en halvsekund och sedan är det lov, ledigt och underbart i två månader. Ae man kunde haft det värre.